Thomas Lojek

Intervju:

Drönarkrigföring

Verkliga stridserfarenheter från frontlinjen

5 december 2025

I den här intervjun talar jag med Wodan Internationals instruktör för drönarmotåtgärder om drönarkrigföring, verklig stridserfarenhet och de tekniska realiteterna på dagens slagfält.

Av sekretess- och säkerhetsskäl publiceras intervjun under aliaset ”The Operator”.

Wodan International erbjuder en komplett portfölj av utbildningar inom drönarmotåtgärder och operativ beredskap i drönarkrigföring — exklusivt för militära och brottsbekämpande myndigheter.

Official Sponsors

Drönare: Regeringar och militära enheter försöker uppfinna hjulet på nytt

Thomas Lojek: Sedan kriget i Ukraina har drönare blivit ”the next big thing” i modern krigföring.

Nu är hela försvarssektorn fokuserad på drönare, och regeringar är villiga att investera stora summor för att komma ikapp.

Vad bör myndigheter och militära enheter egentligen prioritera just nu när det gäller drönare och motmedel mot drönare?

Vad behöver de i form av utrustning och kompetens?

The Operator: Det vi ser är att regeringar och militära enheter försöker uppfinna hjulet på nytt — och lägger onödigt stora mängder pengar på gimmicks.

De fortsätter presentera idéer inom drönarteknik som helt enkelt inte fungerar när man måste agera snabbt i en konfliktzon.

Jag var nyligen på en drönarmässa där alla var hypade över en ny drönarmodell som skulle ta ungefär 40 minuter att ställa upp — markstationen, själva drönaren, uppdragsplaneringen, nyttolasterna och dessutom flera drönartyper som bara fungerar i specifika situationer.

Av det jag sett kommer de flesta av dem inte att fungera.

Särskilt inte i en krigszon där vi måste få upp en drönare snabbt och samtidigt vet att vi jagas av fientliga drönarteam.

Fientliga UAV:er är i konstant rörelse.

Vi måste få en drönare i luften på under fem minuter.

Vi kan inte riskera att bli upptäckta av en högflygande UAV medan vi står exponerade i en timme och bygger upp vår egen drönare.

Trots detta försöker många regeringar integrera drönare i sina program för drönarkrigföring som helt enkelt inte håller i verklig strid.

Min uppfattning bygger på praktisk erfarenhet — jag var FPV-pilot och är nu instruktör.

Regeringar måste sluta slösa pengar och i stället börja träna personalen.

Om jakten på teknologi och välutbildade operatörer

Thomas Lojek: Så utbildning är lika viktigt som själva tekniken?

The Operator: Ja. Jag talade nyligen med en instruktör från ett europeiskt specialförband som berättade att deras FPV-kurs är en månad — ibland bara veckor eller dagar.

I riktig, verklighetsbaserad utbildning rör studenterna knappt en FPV-drönare under den första månaden.
De sitter i simulatorer och lär sig hur drönaren fungerar på djupet.

Det kräver utbildning.

En formation på 16 personer som delas upp i fyrmannagrupper behöver minst två till fyra månader för att nå den standard för drönarkrigföring som Ukraina arbetar efter i dag.

Och om möjligt behöver de tid i fält — mycket tid i fält.

Vår ärliga uppfattning är att regeringar måste utbilda personalen i stället för att slösa resurser på idéer som inte fungerar och som riskerar piloters och soldaters liv.

Just nu är drönarpiloten den viktigaste resursen på slagfältet — särskilt i Ukraina.
Alla jagar teknologi, men det avgörande är välutbildade operatörer.

Om AI i drönare: Lösningen på allt?

Thomas Lojek: Hur ser du på AI i drönare?

The Operator: Jag har använt AI i stridszoner.

Vi har haft incidenter där jag tappade kontrollen eftersom AI:n tog över drönaren och vi inte kunde stänga av den.

Även om AI-reglaget var enkelt gick det inte att avaktivera.

Vi var nära en vänskapseldsincident — AI:n bytte mål och låste sig i target-lock-läge.

Jag fick skrika i radion att folk skulle flytta på sig eftersom drönaren var okontrollerbar.

AI:n skickade en explosiv drönare åt fel håll.

Detta är farligt på många nivåer — särskilt eftersom försvarsindustrin säljer idén att AI är lösningen på allt.

Men från verkliga stridszoner ser vi andra resultat.

AI är en viktig resurs — det är framtiden — men den kräver en mänsklig operatör för att vara effektiv.

Du behöver båda delarna.

Grunden som gör motmedel mot drönare effektiva

Thomas Lojek: Låt oss säga en tysk myndighet eller ett statligt team — till exempel inom close protection eller kontraterrorism.

Vad behöver de för att komma ikapp inom drönarområdet?

The Operator: De måste kunna identifiera drönare.

De måste kunna läsa av drönardetektorer.

De måste lära sig hantera en spektrumanalysator — förstå vilka frekvenser som finns runt dem, på vilket avstånd och, med lite tur, kunna triangulera var drönaren lyfte.

De måste lära sig att använda en jammer — det är grundläggande — men de måste göra det på ett sätt som inte påverkar civilbefolkningen.

De kommer även behöva använda ett drone gun om de kan lokalisera drönaren visuellt.

Man kan inte bara slå på den största jammer man har och tro att det löser allt.

Konsekvenserna kan bli att egna radio- och kommunikationssystem slås ut, mobiltelefonsignaler försvinner och antenner bränns om en kraftigt pulserande jammer används.

Counter-drone är i grunden enkelt — om man har erfarenhet av drönare.

Men det kräver utbildning.

Man måste vara snabb i sin deployment och kunna anpassa sig till dynamiska situationer.

Det är enkelt på pappret — men en utmaning i praktiken.

Därför utbildar man personal, i stället för att bara jaga teknologi.

Teknologi är verktygslådan — men operatörernas kapacitet och flexibilitet är det som gör motmedel mot drönare verkligen effektiva.

Du måste lära dig att använda tekniken

Thomas Lojek: Kan du förklara det?

The Operator: Om man inte hinner bekämpa drönaren i tid blir det svårt.

Man måste aktivera jammers innan drönaren får visuell kontakt.

Och eftersom signaler färdas i vågor behöver jammers 20–30 sekunder för att börja påverka drönaren.

Det är inte alltid omedelbart.

En drönardetektor upptäcker ofta drönare på 500 meters till 1 kilometers avstånd.

När det händer måste alla jamming-system aktiveras direkt — ingen tid får förloras.

Så man måste lära sig tekniken — inte bara jaga det senaste.

En jammer för 5 000 USD fungerar i grunden likadant som en för 20 000 USD, bara i olika skala.

Kvaliteten spelar roll, men det är teamet som gör counter-drone-åtgärder tillförlitliga och effektiva.

Drönare kontra nätvapen och hagelgevär

Thomas Lojek: Vilka andra alternativ finns förutom jammers?

The Operator: Nätvapen — men de är svåra att få tag på.

De fungerar som ett fisknät som skjuts ut som en pistolprojektil och expanderar i alla riktningar.

Till och med i Ukraina är de svåra att få tag på just nu.

För UAV:er är jammers fortfarande det bästa motmedlet, effektiva upp till cirka 100 meter eller mer.

Thomas Lojek: Och hagelgevär?

Det talas mycket om hagelgevär som motmedel mot drönare.

Är det verkligen användbart?

The Operator: Ja. Det är ett av de mest effektiva verktygen.

Man förstör helt enkelt drönaren när den kommer nära — ungefär 70–150 meter.

Men det är en ren sista-utväg-lösning.

Ett koordinerat team för att slå ut en drönare

Thomas Lojek: Behöver man ett koordinerat team för att slå ut en drönare med hagelgevär, eller klarar en operatör det själv?

The Operator: Du behöver ett koordinerat team — det är överlägset mest effektivt.

Ett bra counter-drone-team har operatörer som kontinuerligt övervakar drönardetektorer, operatörer redo med jammers och en eller flera operatörer med hagelgevär.

I urbana miljöer, där civila befinner sig nära, är det mycket svårt att använda hagelgevär.

Det är verkligen en sista utväg.

Saknas hagelgevär kan man använda GPS-spoofing.

Det får drönaren att driva mot spoofing-antennen och gör att piloten tappar kontrollen.

Ibland återtar piloten kontrollen — men kanske bara tre gånger av tio.

GPS-spoofing är olagligt och får endast användas av statliga myndigheter eller specialenheter.

Man måste vara förberedd — med deployeringsövningar, exfil-planering och liknande.

Civilbefolkningen har numera tillgång till några av marknadens bästa drönare, och det är enkelt att fästa en granat eller något toxiskt ämne på en drönare och släppa det över intet ont anande VIP-personer.

Det är därför utbildning är avgörande — för att skydda sina tillgångar.

Konsten att uppnå excellens i drönarkrigföring

Thomas Lojek: Så med din expertis kan du hjälpa myndigheter att spara betydande budgetar — eftersom du visar dem vad de inte behöver köpa och hur de kan investera mer i personal och utbildning?

The Operator: Ja. Inom vissa områden, särskilt när det gäller rätt teknik och utrustning, kan man spara 40–50 % utan att kompromissa med tillförlitlighet eller säkerhet — om man vet vad man gör.

Jag använder så långt möjligt samma system som jag använde i Ukraina — endast stridstestad teknik som jag vet fungerar.

DJI kan vara ett hot om man är orolig för OPSEC.

Man ska inte använda DJI direkt utan modifieringar eftersom de har ett inbyggt OS som enligt uppgift kan användas för att spionera.

Men samma sak gäller även västerländska drönare.

Det finns lösningar.

En skicklig operatör tar bort begränsningarna och kopplar bort drönaren från DJI-systemet, så att den inte längre är ”DJI”.

Det som återstår är skalet av en DJI-drönare som kör precis det du själv lägger in.

Då har du en ”tom” drönare där den enda länken är mellan dig och maskinen — ingen GPS, inga satelliter.

De flesta känner inte till det, men Ukraina använder egen DJI-baserad mjukvara som är säker.
Vi kommer dock gå över till andra drönartillverkare i framtiden av säkerhetsskäl.

Vi gör allt vi kan för att skydda vårt territorium och vårt luftrum mot utländska hot.
För det krävs utbildning och resurser — det är vår enda möjlighet.

Konsten att uppnå excellens i drönarkrigföring handlar om att vara extremt flexibel i vad man använder — och varför.

Wodan Internationals utbildningsprogram inom drönarkrigföring

Wodan International erbjuder en komplett portfölj av utbildningar inom drönarmotåtgärder och operativ beredskap i drönarkrigföring — exklusivt för militära och brottsbekämpande myndigheter.

Wodan International erbjuder även drönar- och counter-drone-utbildning för statliga close-protection-enheter — med fokus på att skydda diplomatiska resesällskap, diplomatisk personal och ambassader, VIP-personer, konvojer, offentliga miljöer samt underrättelse- och kontra-underrättelseverksamhet.

Enheter kan dessutom välja skräddarsydda tilläggsutbildningar, inklusive Drones in CQB och uppdragsförberedelser enligt HEAT-principer (Hostile Environment Awareness Training).

Klicka här för att se hur dessa förmågor kan stärka din enhets operativa beredskap: